det går inte att drömma om någonting längre .

Jag önskar jag kunde stoppa allting nu,
frysa ögonblick och rädda dig
och oss
och allting från hela världens klor

För det är svårt att förklara kärlek för dem som stängt
öronen till det som skiljer sig från normaliteten

Så förlåt världen för att jag inte väljer utstakade mönster
och att jag väljer att lägga ner en hel tonårstid på att
övertala en själ att binda sin skugga till mig

men ni vet
kärleken är fortfarande likadan
man blir fortfarande kär på samma sätt
man älskar fortfarande på samma vis
ens själ är lika mycket bunden till den andres
som den hade gjort om man hade varit trettio år äldre


                                                           image26
       


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0